Om Norge kan, varför kan inte vi?

Sedan några år arbetar ASSITEJ Sverige med tre fokusområden där kulturpolitiskt arbete avseende barn och ungas rätt till scenkonst i skolan är ett av områdena.

Detta arbete resulterade våren 2022 i att vi presenterade rapporten ”Spelar mindre roll – om den ojämlika fördelningen av scenkonst till barn och unga i skolan”. Rapporten innehåller bl a en enkät till alla Sveriges kommuner och regioner innehållande frågor kring mål, statistik, budget och organisation kring scenkonstdistributionen till skolorna.

Våren 2023 presenterade vi en andra rapport, ”Kom scenkonst”. Syftet med denna rapport, liksom med vår förra, var att bidra till lösningar för att säkra alla barns lika rätt till scenkonstupplevelser i skolan, genom att undersöka barns och ungas tillgång till scenkonst i skolan i relation till uppsatta politiska mål. I rapporten har vi talat med kultursamordnare, konsulenter och kulturutvecklare i sex kommuner och tre regioner för att förmedla en bild av och skapa en förståelse om hur distributionen av scenkonst och kultur ser ut idag.

För att säkerställa alla barn och ungas likvärdiga tillgång till scenkonstupplevelser i skolan föreslår vi i dessa rapporter att:

1. Det införs en nationell modell för distribution och finansiering inom scenkonstområdet där departementen för kultur och skola samverkar, så att allabarn och unga garanteras scenkonst kontinuerligt under sin skoltid.

2. Det införs ett nationellt kompetenscenter som arbetar strukturellt och operativt med att säkerställa en fungerande infrastruktur. Kompetenscentret ska genom särskilda insatser för särskilt utsatta kommuner utjämna ojämlikheter.

3. Det förs nationellt samlad statistik där måluppfyllelsen av scenkonstupplevelser för barn och unga i skolan analyseras kontinuerligt.

I våra argument för en nationell modell för distribution och finansiering inom scenkonstområdet har vi hänvisat till hur det fungerar i vårt grannland Norge.

Norge är precis som Sverige ett land med stora geografiska avstånd och en befolkning som är utspridd från storstadsområden kring Oslo och Bergen till ren glesbygd. Genom politisk enighet har man skapat ett nationellt system som gör att alla barn får i snitt tre kulturupplevelser per år.

Den Kulturelle Skolesekken är ett statligt program som säkerställer att barn och ungdomar kan uppleva konst och kultur och Kulturtanken är den statliga myndighet som förvaltar programmet i samarbete med fylkena (regionerna) och kommunerna.

I en serie artiklar ska vi titta vi lite närmare på hur Norge har löst distributionen av kultur till barn och unga i skolan. Vi har pratat med representanter för de statliga myndigheterna, liksom med företrädare för fylken (regioner), kommuner och scenkonstproducenter. Allt för att få en så god bild som möjligt av hur Norge gjort och gör.