ASSITEJ Sverige har under flera år arbetat med frågan om barns och ungas tillgång till professionell scenkonst i skolan. Inför kommande mandatperiod ställde vi därför två frågor till kulturminister Parisa Liljestrand.

Vi ville veta vilka åtgärder regeringen vill genomföra för att säkerställa att alla barn och unga får tillgång till professionell konst och kultur – och om regeringen har övervägt ASSITEJ Sveriges förslag Kulturkånken, en nationell modell som ska ge alla barn och unga återkommande tillgång till professionell konst och kultur under sin skoltid.

1. Har kulturministern några löften som säkerställer alla barn och ungas rätt till kultur?

Detta med tanke på den stora ojämlikhet som fortfarande råder. Till exempel är det fortfarande många elever som aldrig får uppleva scenkonst under sin skolgång.

2. Har ni övervägt ASSITEJ Sveriges förslag som skulle säkerställa alla barn och ungas rätt till kultur under sin skolgång?

Förslaget är inspirerat av den norska modellen, där det råder politisk enighet över partigränserna.

Parisa Liljestrand, kulturminister, 24 augusti 2026

Tack för att ni skriver till mig angående barn och ungas rätt till kultur.

Regeringen arbetar för att alla ska kunna ta del av kulturlivet, och barns och ungas rätt till kultur uppmärksammas särskilt, såsom de nationella kulturpolitiska målen anger. Arbetet för att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen sker tillsammans med insatser som görs av kommuner och regioner.

Det förvånar mig att Assitej påstår att regeringen inte har genomfört några reformer för barns och ungas rätt till kultur, samt hävdar att regeringen aviserat en minskning av Skapande skola. Båda dessa påståenden är helt felaktiga.
Regeringen har förstärkt satsningen Skapande skola med 50 miljoner kronor 2025–2027. Denna satsning möjliggör att ännu fler barn kan nås av och ta del av olika kulturverksamheter i skolan. Dessutom gagnas de professionella kulturskaparna av denna satsning.

Vidare har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för barns och ungas rätt till kultur. Exempelvis satsar regeringen 80 miljoner kronor 2026 och 40 miljoner kronor årligen 2027–2028 på läsfrämjande insatser via folkbiblioteken där barns och ungas behov särskilt lyfts fram. Under mandatperioden har regeringen också drivit ett läsråd med representanter från bl.a. näringslivet och akademin för att driva arbetet med läsfrämjande framåt. Dessutom har Berättarministeriet beviljats 30 miljoner kronor för sitt arbete med att främja läsning. Tidigare i år har regeringen även presenterat en lässtrategi för Ett läsande land, där barn och unga särskilt lyfts fram.

Regeringen lämnade 2025 en miljon kronor i stöd till Sveriges kulturskoleråd för pilotprojektet Digital fjärr – och distansundervisning för unga i landets kulturskolor. Därefter har regeringen även öronmärkt 10 miljoner av befintliga medel för att kulturskolorna ska kunna nå fler barn genom digitala satsningar. Regeringen har även 2026 gett Statens kulturråd i uppdrag att se över hur utbildningssatsningen Kulturskoleklivet, som finns vid vissa lärosäten, tillmötesgår de kompetens- och utbildningsbehov som kulturskolorna har och lämna förslag på hur satsningen kan vidareutvecklas, bl.a. för att stärka kulturskolornas kompetensförsörjning.

Vidare har regeringen gett Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan införas i relevanta delar i skolans styrdokument. Det är viktigt att eleverna i skolan kan ta del av den svenska kulturskatten som framgår av kulturkanon.
Jag vill också lyfta fram den stora och viktiga reform som regeringen genomför genom fritidskortet för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Regeringen har nyligen gett berörda myndigheter, däribland Statens kulturråd i uppdrag att föreslå hur ännu fler kan nås av och använda fritidskortet, t.ex. genom att fler typer av aktiviteter och kategorier av utförare kan ingå.

Sammantaget har regeringen på bred front gjort betydande satsningar för att ännu fler barn och unga ska kunna ta del av kulturlivet. Det är självklart viktigt att detta arbete fortsätter framöver.

Återigen, tack för att ni skrev.

Med vänlig hälsning
Parisa Liljestrand

Vi välkomnar satsningar som stärker barns och ungas möjligheter att läsa, skapa själva, delta i kulturskolan och ägna sig åt kultur på fritiden.

Samtidigt vill vi förtydliga den fråga som står i centrum för ASSITEJ Sveriges arbete: hur säkerställer vi att alla barn, oavsett var de bor eller vilken skola de går i, återkommande får möta professionell konst och kultur?

Alla barns rätt att möta professionell kultur och scenkonst
När vi talar om barns och ungas rätt till kultur menar vi också något mer specifikt: alla barns möjlighet att under sin skoltid återkommande få möta professionell konst och kultur, däribland professionell scenkonst.

Här har skolan en särskild betydelse. Skolan är den plats där samhället kan nå alla barn, oberoende av familjens ekonomi, bostadsort eller föräldrarnas egna möjligheter och kulturvanor. Därför menar vi att professionella konst- och kulturupplevelser behöver vara en självklar och återkommande del av skoltiden.

Skapande skola – en viktig men tillfällig förstärkning
Kulturministern lyfter särskilt fram att regeringen förstärkt Skapande skola med 50 miljoner kronor för åren 2025–2027.

Kulturministern skriver att förstärkningen av Skapande skola gör att ”ännu fler barn kan nås”. Vår fråga handlar om hur vi går från fler till alla.

Det är viktigt att konstatera att förstärkningen är tillfällig. I regeringens budgetberäkning minskar anslaget 2028 med 50 miljoner kronor, från 226 miljoner till 176 miljoner kronor.

Det illustrerar också en av de frågor ASSITEJ Sverige återkommande har lyft: projektmedel och tidsbegränsade förstärkningar kan göra stor nytta, men de skapar inte i sig den långsiktiga struktur som krävs för att säkerställa att alla barn nås.

Kulturkånken – vårt förslag för att nå alla
Det är bakgrunden till att ASSITEJ Sverige har föreslagit Kulturkånken.

Förslaget bygger på erfarenheter från våra grannländer, inte minst Norges Den kulturelle skolesekken, där staten tillsammans med regional och lokal nivå har byggt upp ett långsiktigt system för att ge skolelever tillgång till professionell konst och kultur.

Kulturkånken är tänkt som en nationell struktur för detta: ett system där stat, regioner och kommuner tillsammans kan säkerställa att barn och unga, oavsett var de bor, återkommande får möta professionell konst och kultur under sin skoltid.

Just den delen av vår fråga – om regeringen har övervägt Kulturkånken eller en motsvarande nationell modell – får vi inget svar på i kulturministerns brev.

Från fler till alla
Vi ser positivt på satsningar på bland annat läsning, eget skapande och barns möjligheter att delta i kultur på fritiden. Men detta löser inte den ojämlikhet som ASSITEJ Sverige har uppmärksammat i våra undersökningar av scenkonstens plats i skolan.

Vår fråga inför nästa mandatperiod kvarstår därför:
Alla partier står bakom det nationella kulturpolitiska målet ”alla barn och ungas rätt till kultur”. Vilka är beredda att gå från ord till handling och skapa en långsiktig struktur som gör att alla barn och unga kontinuerligt får möta professionell konst och scenkonst under sin skoltid – oavsett bostadsort, familjens ekonomi och andra förutsättningar?

För ASSITEJ Sverige är nästa kulturpolitiska steg att gå från ambitionen att nå fler barn till ambitionen att faktiskt nå alla.